Vecka två!

Inoljad som en bodybuilder med dotterns svinstarka sololja har jag påbörjat ommålning av staket här hemma. Kulörbyte från en färg som jag hävdar bara är ett par halvsmälta majskorn från att faktiskt vara bajs (jag har förvisso färgseende som en djuphavsfisk, men dottern ger en ju färgreferenser i massor varje dag)till den mer behagliga "herrgårdsgul".
Jag fattar inte hur man tänkte då man uppförde en samling förhållandevis Bullerbyiga radhus för att sedan kalla in vem jag antar var samma Doktor Megele-färgsättare som hade som uppgift att ta reda på vilka färger som framkallade flest självmord i miljonprojekten.

I övrigt har jag bara en sak att gnälla på: Vädret. Måste det vara så förbannat varmt? Det är ju för fan antingen monsunregn, inlandsis eller helt jävla stekhett i det här landet! Och ni soldyrkande tokstollar ska bara knipa käft. Ni ser säkert ut som flintastekar i hyn i vilket fall, så lite skugga skulle bara göra er gott.
Nä, den här hettan generarar bara korta stubiner och gnälliga barn som är omöjlia att natta och cancer. Ge mig lite skön molnig svalka i stället, så man kan sova om natten och orkar få något gjort på dagen.

Men Transformers: Rise of the fallen var helt ok... Lite hattigt klippt bara. Den blev sedd igår afton, efter en trevlig eftermiddag hos familjen A.L.F.

Välkommen in i familjen Conny!

Conny är en strävhårig marsvinsunge som jag blev kär i, och på stående fot, där och då i djuraffären alltså namngav Conny. Sambon,som den toksnälla lilla människa hon är bestämde sig helt sonika för att Conny konstituerade en lämplig (något tidig) trettinånting present till mig, varpå Conny fick åka kartong hem till resten av menageriet.
Var iväg och inhandlade en bautabur åt den nya familjemedlemmen idag. Så bauta är den faktiskt, så frågan är om det inte blir en rokad med någon av kaninerna...

Glömde förresten gnälla om den finska lilla skitungen som glidtacklade dottern och hennes bästis (också 8 månader) på lek o buslandet i förra veckan. Om min dotter får för sig att springa in bland 0-3 åringarna där när hon är ca 5 bast, och sparka omkull inte ens årsgamla ungar, då kommer jag som förälder att reagera. Inte dessa. De bara mumlade något på finska åt mig när jag sa åt grabben...

En vecka in i semestern.

Just återkomna från barndomsbyn. En by så tråkig och sliten att de flesta som ens åker förbi den medelst tåg drabbas av narkolepsi, och därför helt glömmer att platsen existerar. Vissa bitar av stället, som mitt barndomshus och kringliggande tummelplatser, är förvisso fortfarande mysiga, men i övrigt känns det som en spökstad i vardande.
Det största pluset med denna depressionsframkallande håla är min mor. Min mor har klickat totalt med dottern, vilket innebar att jag och sambon faktiskt fick en hel del tid att strosa för oss själva. Det var skumt. Dottern har för övrigt utökat sin bestyckning med ytterligare en skvadron elakt sylvassa tänder.
Sålde en tavla till min morbror, vilket gav lite extra semesterklirr i kassan...

Och så till det gubbiga:

Resan hem gick hyfsat smidigt, och SJ skötte sitt jobb på sitt vanliga loja viharmonopolsåniharingetalternativ vis, och Göteborgs busschaufförer skötte sitt jobb på ett sätt som tyvärr känns ganska vanligt.
Av tåget och till bussen. Stå i kö. Vänta på att folk ska gå av, för vi har ju barnvagnen. 30 centimeter från dörren och den jävla nollan drar igen dörrarna och drar! Hade vi flyttat oss ett halv steg så hade aset klämt barnvagnen i dörren.
Hade jag varit ensam så hade jag svurit högt och länge, men nu gick pappahjärnan igång.
Jag gjorde nåt så urbota gubbigt som att ringa till västtrafik och klaga. På stående fot, där och då, med gubbkepsen fladdrande av ilska.
Jag tror nu i och för sig inte att mitt gnäll gör varken till eller från, men kan man inte titta i en backspegel så ska man inte ha körkort, och har man inte körkort så bör man ju som bekant inte köra buss.

Semestern är här!

Tusen roliga projekt på gång och bara en sak som kan gå mig på nerverna. En knappt meterlång fridstörare som ser ut som en Gamorrean, låter som en högt pitchad utombordare och klättrar omkring på inredningen likt en spindelapa. Två vassa jävla tänder ingår minsann i arsenalen... Men jag älskar henne ändå.

En annan positiv nyhet i gubbkepsvärlden är att det verkar som om samtliga bloggande småttingar på GP.se/attityd verkar ha fått sluta. Konstigt att de har fått betalt för att inte göra sitt jobb så länge, och att GP verkar ha gett dem fria tyglar att göra så. Jag har ondgjort mig över dem på andra ställen och jag står fortfarande för det. En dagstidnings matblogg är inte ett debattforum och ingen ungdomsblogg (avlönad och sanktionerad av en tidning i vilket fall) borde vara en bildbank på 18-19 åringar som sitter i stadens grönområden och dricker utköpt öl.

Gubbigt nog eh?

Lägesrapport och diverse irritation

Gör ett seriöst försök att sluta snusa, vilket borde ge mig i runda slängar 1200 kronor i månaden mer att leka med.
En sittning kvar hos goa Buzzstop 28 sedan torde min Nick Frost lookalike tattuering vara ett minne blott.
Lite putt över att Marcus Birro har slutat blogga.
Tagit humanisternas test, och nej, jag är fortfarande inte religiös.

Och nu till irritationerna:

Dottern har just blivit åtta månader, vilket också innebär att det är åtta månader sedan jag hörde ett pip från snubben som skulle ha fått bli gudfar åt henne, men eftersom han behagar bry sig så jävla mycket så kan random tandlösing som säljer faktum utanför systembolaget lika gärna få det ansvaret.
Far min orkar tydligen inte lägga två skitar på hög för min dotters skull heller... Honom har jag inte hört av på ett halvår. Tur att mor min har en karl som verkar trivas med epitetet farfar.

Sedär, det blev ett såntdäringa inlägg som jag sa att jag skulle undvika i början av den här bloggens levnad, men jag har tillräckligt med annan jävla skit i mitt liv att vara förbannad på för att släpa omkring på föredetta vänner och annat löst folk. Om nu "farsan" eller den andra tilltalade läser detta så tro fan inte att jag är skyldig er något, eller att jag ens orkar bry mig om att återuppta något sorts bekantskap. Var den inte värd mer från börja så kan vi lika gärna skita i det.

Så då var den ryggsäcken avkastad, pissad på och bränd.
Nu återgår jag till Indiana Jones and the kingdom of the chrystal skull, vilket för övrigt är en jävla kass film.