Efter att ha gett mig in i en ordväxling i kommentarerna på bloggen "vemihelvete" med någon som kallar sig Göran känner jag mig nödgad att ventilera min åsikt om något jag normalt sett inte vill kännas vid, det vill säga religion.
Jag har aldrig varit en religiös person, trots att jag läst bibeln, delar av koranen, bhagavad-ghita, Crowley och LaVey. Det är förvisso bra sagor alltihop, men lika fullt sagor. Det som stör mig mest är dock den förmätenhet med vilken religionsutövare har mage att sprida sin rappakalja. Strax efter min dotters födsel skrev prästen för den församling vi har oturen att bo i följande till oss, och jag citerar. "Grattis till ert nya barn. Barn är en gåva. En gåva vi får från Gud."
Det fortsatte sedan med dop, tas upp i flocken, skyddas från djävulens klor och annat svammel.
Inget snack om huruvida barn kommer från gud, så är det bara. Inget snack om huruvida vi är kristna, så är det bara. Tänk om jag hade varit muslim då, eller satanist eller, ve och fasa, ATEIST!
Nej då, vi skrivs på näsan. Så här är det bara, för det har gud sagt.Det eviga cirkelargumentet och oviljan att backa upp sina befängda påståenden.
Nä, i min värld (och i den verkliga världen överhuvudtaget) är barn en produkt av en spermie och ett ägg, och det finns det ju en del forskning som backar upp...
Matthew Ward - Fade to white
6 år sedan
1 kommentar:
Håller helt med dej gubbkepsen!
Skicka en kommentar